Det har gatt ett tag sen sist jag skrev nagot har; vi har bade hunnit med att fira jul och forflyttat oss till ett annat land. Vi har till och med hunnit med att mellanlanda i Phnom Penh en gang till.
Vi har alltsa lamnat Kambodja for den har gangen. Vi var ohyggligt manga dagar i Sihanoukville, typ 12(?), men efter att ha rest sa mycket och akt abnorma mangder buss sa kandes det helt ratt att stanna kvar pa ett stalle sa lange. Speciellt eftersom vi trivdes sa bra dar.
Julafton var valdigt trevlig. Vi bestamde oss for att inte ata nagon dyr julmiddag (julmat ar ju inte ens gott) och beslot oss istallet for att spara pengarna (las: kaka ris och kyckling for en billig peng). Det i sin tur vill saga att det vi sparade in pa maten kunde vi istallet spendera pa nagon bar istallet - sjukt vart, eller hur? Julaftonskvallen och natten slutade i alla fall med att vi gick till en bar, J's J's Playground, ett kul stalle dar man alltid slutade upp - vare sig man ville eller inte. Det var ett skont hang med folk med alla olika nationaliteter. Iochforsig ar det ju bara typ folk fran Sverige som firar jul den 24e december, allt ovrigt dragg firar den 25e. Kul kvall hur som helst.
Vi var tvungna att dra fran Sihanoukville till Phnom Penh den 26e eftersom vi hade ett flyg att passa, till Kuala Lumpur, den 28onde (idag). I Phnom Penh gjorde vi i princip ingenting mer an att vanta pa varat plan.
Flyget i morse gick kl 8.35, vi var alltsa tvungna att stiga upp sjukt tidigt for att checka in vara vaskor nagon timma innan. For att ta oss till flygplatsen var vi tvungna att aka Tuk-tuk i en halvtimma. Det var fantastiskt kallt kl 6 pa morgonen efter ca. 3 timmars somn. Hursomhelst, nu ar vi i alla fall framme har i Kuala Lumpur, Malaysias huvudstad. Vi har inte hunnit se sa mycket av staden hittills, inget mer an den delen dar vi bor - Chinatown. Det bade regnar och askar for tillfallet sa vi myser mest runt har pa guest houset som for ovrigt ar valdigt mysigt. Vi har planerat nagra utflykter som jag tankte skriva om nar vi val har gjort dom. Bl.a. att dra till IKEA for att kaka kottbullar.
Puss och kram
Arvid
tisdag 28 december 2010
fredag 17 december 2010
Sihanoukville
Sihanoukville ar verkligen hur skont som helst och vi har bestamt oss for att stanna har over jul.
Det ar faktiskt fantastiskt skont nar jag tanker efter; vi spenderar hela dagarna med att inte gora nagonting. Vi ater alla maltider pa stranden - frukost, lunch och middag. Att bara ligga i sin solstol, lyssna pa musik och inse att man inte ens har tankt pa nat den senaste halvtimmen (jag vet att man alltid tanker, men sa kanns det). Att ligga och guppa pa vagorna i solnedgangen. Att dricka fatol for 1,75kr. Oj, oj, och det ar bara en brakdel. Det ar inte sa att jag vill gora er dar hemma avundsjuka, jag vet att ni ocksa har det bra (skriver jag med ett sa stort flin att jag nastan acklas av mig sjalv).
Jag har borjat fundera lite pa hur det kanns - jag har varken haft skor eller sockar pa mig sen den 28 oktober, tror jag. Jag vet inte ens om jag vill testa pa det igen.
Jag forsoker att ladda upp bilder sa ofta det gar, men datorerna har ar inte i varldsklass och vi har haft lite tjorv med kameror osv.
Det ar roligt med alla kommentarer och jag hoppas att ni fortsatter med det!
Kram
Arvid
Det ar faktiskt fantastiskt skont nar jag tanker efter; vi spenderar hela dagarna med att inte gora nagonting. Vi ater alla maltider pa stranden - frukost, lunch och middag. Att bara ligga i sin solstol, lyssna pa musik och inse att man inte ens har tankt pa nat den senaste halvtimmen (jag vet att man alltid tanker, men sa kanns det). Att ligga och guppa pa vagorna i solnedgangen. Att dricka fatol for 1,75kr. Oj, oj, och det ar bara en brakdel. Det ar inte sa att jag vill gora er dar hemma avundsjuka, jag vet att ni ocksa har det bra (skriver jag med ett sa stort flin att jag nastan acklas av mig sjalv).
Jag har borjat fundera lite pa hur det kanns - jag har varken haft skor eller sockar pa mig sen den 28 oktober, tror jag. Jag vet inte ens om jag vill testa pa det igen.
Jag forsoker att ladda upp bilder sa ofta det gar, men datorerna har ar inte i varldsklass och vi har haft lite tjorv med kameror osv.
Det ar roligt med alla kommentarer och jag hoppas att ni fortsatter med det!
Kram
Arvid
torsdag 16 december 2010
Bilder
 |
| Kratersjo i Ban Lung |
 |
| Oser moppetaxi |
 |
| Ban Lung |
 |
| Power-shower |
 |
| Vi hittade en orm |
 |
| Inuti Angkor Wat |
 |
| Angkor Wat |
 |
| Solnedgang |
 |
| Anton strandraggar |
 |
| Sihanoukville |
 |
| Sihanoukville |
söndag 12 december 2010
Siem Reap
Siem Reap var verkligen ett mysigt stalle, men nu har vi lamnat det bakom oss och sitter nere i sodra Kambodja, narmare bestamt i Sihanoukville.
En snabb sammanfattning av vara dagar i Siem Reap; vi har spenderat alldeles for mycket tid pa Pub Street, en gagata som ar full med barer, restauranger och nattklubbar...
Vi besokte faktiskt templena ocksa saklart. Templena var ungefar som jag hade forvantat mig, kanske lite samre tillochmed. Vi borjade med att kolla in det storsta, mest kanda templet - Angkor Wat. Det var verkligen stort och maktigt. Hur kan man ha byggt detta och ristat in sa extremt detaljerade bilder i stenvaggarna for 1000 ar sen? Jag ar overtygad om att det fran forsta borjan var en fylleidè (ev. opium). Nagot som var en besvikelse med Angkor Wat var att det var stora byggstallningar framfor templet, vilket forstorde det nagot sa fantastiskt mycket.
Efter det kollade vi in typ sex tempel till. Som sagt, det ar maktigt, men efter nagra tempel blir man, eller i fall vi blev, less och det kandes som att det var samma tempel overallt fast pa olika stallen.Vi avslutade dagen med att knalla upp pa ett berg och klattrade upp pa ett tempel for att se solnedgangen. Det var vackert, men vi kunde verkligen inte uppskatta det till fullo eftersom det var ca 200000 japaner dar (alltsa ungefar 400000 kameror) som ocksa ville se solnedgangen. Japaner - de ar sma, men sannerligen, de ar manga.
Resten av dagarna har vi tagit det lugnt, i alla fall pa dagarna, som sagt sa spenderade vi alldeles for manga timmar pa Pub Street. Men det var roligt.
Igarkvall hoppade vi pa en buss som skulle ta 12h, tungt... Men det blev faktiskt mycket lattare an forvantat, vi lyckades sova hela vagen. Vi kom fram kl 5 imorse, vantade till kl 7, tog in pa ett hotell och gick och sov i 5 timmar till... Jag tror det ar for mycket att sova i 17 timmar...
Nu ska vi kolla in vad Sihanoukville har att erbjuda, ta oss ner till stranden och sova nagon timma till.
Jag lagger in bilder snart, det tjorvade med datorerna i Siem Reap, darav inga bilder. Kom ihag: for den talmodige kommer allting lagligt.
Karlek till er dar ute i etern
Arvid
En snabb sammanfattning av vara dagar i Siem Reap; vi har spenderat alldeles for mycket tid pa Pub Street, en gagata som ar full med barer, restauranger och nattklubbar...
Vi besokte faktiskt templena ocksa saklart. Templena var ungefar som jag hade forvantat mig, kanske lite samre tillochmed. Vi borjade med att kolla in det storsta, mest kanda templet - Angkor Wat. Det var verkligen stort och maktigt. Hur kan man ha byggt detta och ristat in sa extremt detaljerade bilder i stenvaggarna for 1000 ar sen? Jag ar overtygad om att det fran forsta borjan var en fylleidè (ev. opium). Nagot som var en besvikelse med Angkor Wat var att det var stora byggstallningar framfor templet, vilket forstorde det nagot sa fantastiskt mycket.
Efter det kollade vi in typ sex tempel till. Som sagt, det ar maktigt, men efter nagra tempel blir man, eller i fall vi blev, less och det kandes som att det var samma tempel overallt fast pa olika stallen.Vi avslutade dagen med att knalla upp pa ett berg och klattrade upp pa ett tempel for att se solnedgangen. Det var vackert, men vi kunde verkligen inte uppskatta det till fullo eftersom det var ca 200000 japaner dar (alltsa ungefar 400000 kameror) som ocksa ville se solnedgangen. Japaner - de ar sma, men sannerligen, de ar manga.
Resten av dagarna har vi tagit det lugnt, i alla fall pa dagarna, som sagt sa spenderade vi alldeles for manga timmar pa Pub Street. Men det var roligt.
Igarkvall hoppade vi pa en buss som skulle ta 12h, tungt... Men det blev faktiskt mycket lattare an forvantat, vi lyckades sova hela vagen. Vi kom fram kl 5 imorse, vantade till kl 7, tog in pa ett hotell och gick och sov i 5 timmar till... Jag tror det ar for mycket att sova i 17 timmar...
Nu ska vi kolla in vad Sihanoukville har att erbjuda, ta oss ner till stranden och sova nagon timma till.
Jag lagger in bilder snart, det tjorvade med datorerna i Siem Reap, darav inga bilder. Kom ihag: for den talmodige kommer allting lagligt.
Karlek till er dar ute i etern
Arvid
onsdag 8 december 2010
Ban Lung
Vi visste att bussresan till Ban Lung i Rantanakiri-provincen skulle bli lang och extremt jobbig. Vi visste att Ban Lung var ett litet stalle och vi visste att det skulle bli skitigt. Nagot vi daremot inte visste var att vara forvantningar skulle visa sig vara ungefar en tusendel av hur det egentligen var.
I lordags ringde varan vackarklocka strax fore kl 6. Vi skulle bli upphamtade fran varat guest house kl halv 7, sa vi gick ner till restaurangen for att ata frukost. Klockan gick och gick och vi blev mer och mer stressade for varje minut som gick, skulle vi hinna fa det vi bestallt och betalat for?
Nar minibussen, som skulle ta oss till busstationen, rullade in ca 20 over svepte vi i oss vara bananmilkshakes for att atminstone fa en klen trost till vara skrikande magar. Trotta, hungriga och besvikna konstaterade vi att den 10h langa bussresan skulle bli javligare an forvantat. Det blev ingen frukost... Trodde vi.
Nar vi reste oss for att slanga in ryggsackarna i bilen kom personalen springandes; "Det ar lugnt, det kommer en till buss senare!" Sweet, tankte vi, da hinner vi ju ata. Sa efter att ha stressat i onodan kunde vi i lugn och ro ata vara kycklingmackor. Vi hade ingenting att dricka, eftersom vi svept det vi hade tidigare, och man vill verkligen inte dricka nagonting i onodan innan en bussresa pa 10 timmar i en buss utan toalett, sa frukosten blev en besvikelse anda. Tillslut fick vi i alla fall hoppa pa bussen. Den var som forvantad - klaustrofobisk och javlig. Resan tog 10 timmar varav 4h bestod av kambodjansk karaoke pa hogsta volym och de sista 3 timmarna pa en jordvag. Jorden gjorde sa att hela bussen fylldes av damm genom ventilationen, sa vi satt dar gratfardiga och chippade efter luft. Tillslut kom vi fram.
Vi tog in pa ett billigt hotell, visserligen fick vi ett 2-baddsrum (jag och Matias delade sang som sa manga ganger forr), for 7 dollar/natten. Vi markte snabbt att vi var de enda som overhuvudtaget bodde pa hotellet. Det skulle visa sig vara ganska logiskt eftersom vi senare upptackte att vi var 3 av ungefar 10 st turister i hela stan. Vi gick ut for att ata och upptackte da att det knappt fanns nagra gatlampor sa hela stan var i princip kolsvart. Vi hittade i alla fall ett stalle att ata pa och skyndade oss senare tillbaka till hotellet for att sova bort morkret.
Vi sov lange eftersom vi inte hade sovit overdrivet mycket det senaste dygnet. Kring halv ett tog vi oss i alla fall ut. Det var fortfarande dott, och vi var fortfarande de enda vita manniskorna som syntes till, men nu var det i alla fall ljust. Vi kakade frukost pa en av de tre restaurangerna vi tillslut lyckades rakna till.
Anledningen till att vi akte till Ban Lung var for de vattenfall och kratersjoar vi last om i Lonely Planet, sa vi letade reda pa varsin mopedtaxi och bad dem kora oss till en sjo. Det var verkligen coolt att det lag en ratt stor sjo mitt ute i djungeln. Vi badade vid en brygga i nagra timmar och det kandes konstigt att simma runt i sotvatten. Resten av dagen spenderade vi med att fa timmarna att ga, vattenfallen skulle vi gora dagen efter. Vi hade bestamt oss for att gora det vi kom dit for och sen aka darifran sa fort som mojligt. Det fanns verkligen ingenting att gora pa resten av dagen och det blev morkt igen.
"Denna granslosa apati...", suckade Matias och vi somnade.
Samma mopedforare hamtade upp oss dagen efter for att ta oss till de olika vattenfallen. Vi gled runt pa jordvagar som gjorde oss sjukt smutsiga och varat har oranget. Det forsta vattenfallet gick inte att bada i men man kunde daremot ta en rejal power-shower, vilket vi ocksa gjorde. Det andra andra vattenfallet uppskattade vi mest eftersom det var vackert och valdigt skont att bada i. Det tredje var likt det andra och aven dar tog vi ett uppfriskande bad. Efter det akte vi tillbaka till hotellet - vi hade nu gjort allt vi kom till Ban Lung for, sa vi bokade bussbiljetter till Siem Reap och fordrev tiden sa gott vi kunde den sista kvallen.
Bussen fran Ban Lung gick kl 06.30 och skulle ta 11h till Siem Reap. Jobbigt, tankte vi, men aven denna gang skulle det bli fantastiskt mycket varre. Bussen var likvardig och oste lika hog karaoke, problemet var att den tog sa sjukt mycket langre tid an planerat. Efter ca 9h skulle vi byta buss, vi hoppade av den forsta for att vanta pa den andra, efter en timma kom den. Efter ytterligare nagra timmar buss kom vi fram till Siem Reap. Vi kollade pa klockan, den var 21.30, och vi konstaterade att vi akt buss i 15h och att det var en av de varsta dagarna i vara 19ariga liv. Vi funderade over hurvida det var vart eller inte att fran forsta borjan aka till Ban Lung och kom fram till att det kanske, mycket tveksamt, var det. Men efter bussresan darifran var vi alla tre overtygade om att det denfinitivt inte var det.
Idag har vi bara aterhamtat oss efter gardagens helvete. Eller atminstone jag har det. Bade Anton och Matias har drabbats, av vad vi tror ar, matforgiftning och turas om att bajsa och spy pa varan, redan efter en natt, valdtagna toalett. Jag har atit diarretabletter och kan inte bajsa alls...
Om gossarna mar battre imorgon ska vi ta oss ut till templena i Angkor Wat, det ska bli maktigt. Ikvall ska vi kolla in nattmarknaden har i Siem Reap.
Jag ska lagga upp lite nya bilder har nagon dag, nar jag ork och lust.
Kram
Arvid
I lordags ringde varan vackarklocka strax fore kl 6. Vi skulle bli upphamtade fran varat guest house kl halv 7, sa vi gick ner till restaurangen for att ata frukost. Klockan gick och gick och vi blev mer och mer stressade for varje minut som gick, skulle vi hinna fa det vi bestallt och betalat for?
Nar minibussen, som skulle ta oss till busstationen, rullade in ca 20 over svepte vi i oss vara bananmilkshakes for att atminstone fa en klen trost till vara skrikande magar. Trotta, hungriga och besvikna konstaterade vi att den 10h langa bussresan skulle bli javligare an forvantat. Det blev ingen frukost... Trodde vi.
Nar vi reste oss for att slanga in ryggsackarna i bilen kom personalen springandes; "Det ar lugnt, det kommer en till buss senare!" Sweet, tankte vi, da hinner vi ju ata. Sa efter att ha stressat i onodan kunde vi i lugn och ro ata vara kycklingmackor. Vi hade ingenting att dricka, eftersom vi svept det vi hade tidigare, och man vill verkligen inte dricka nagonting i onodan innan en bussresa pa 10 timmar i en buss utan toalett, sa frukosten blev en besvikelse anda. Tillslut fick vi i alla fall hoppa pa bussen. Den var som forvantad - klaustrofobisk och javlig. Resan tog 10 timmar varav 4h bestod av kambodjansk karaoke pa hogsta volym och de sista 3 timmarna pa en jordvag. Jorden gjorde sa att hela bussen fylldes av damm genom ventilationen, sa vi satt dar gratfardiga och chippade efter luft. Tillslut kom vi fram.
Vi tog in pa ett billigt hotell, visserligen fick vi ett 2-baddsrum (jag och Matias delade sang som sa manga ganger forr), for 7 dollar/natten. Vi markte snabbt att vi var de enda som overhuvudtaget bodde pa hotellet. Det skulle visa sig vara ganska logiskt eftersom vi senare upptackte att vi var 3 av ungefar 10 st turister i hela stan. Vi gick ut for att ata och upptackte da att det knappt fanns nagra gatlampor sa hela stan var i princip kolsvart. Vi hittade i alla fall ett stalle att ata pa och skyndade oss senare tillbaka till hotellet for att sova bort morkret.
Vi sov lange eftersom vi inte hade sovit overdrivet mycket det senaste dygnet. Kring halv ett tog vi oss i alla fall ut. Det var fortfarande dott, och vi var fortfarande de enda vita manniskorna som syntes till, men nu var det i alla fall ljust. Vi kakade frukost pa en av de tre restaurangerna vi tillslut lyckades rakna till.
Anledningen till att vi akte till Ban Lung var for de vattenfall och kratersjoar vi last om i Lonely Planet, sa vi letade reda pa varsin mopedtaxi och bad dem kora oss till en sjo. Det var verkligen coolt att det lag en ratt stor sjo mitt ute i djungeln. Vi badade vid en brygga i nagra timmar och det kandes konstigt att simma runt i sotvatten. Resten av dagen spenderade vi med att fa timmarna att ga, vattenfallen skulle vi gora dagen efter. Vi hade bestamt oss for att gora det vi kom dit for och sen aka darifran sa fort som mojligt. Det fanns verkligen ingenting att gora pa resten av dagen och det blev morkt igen.
"Denna granslosa apati...", suckade Matias och vi somnade.
Samma mopedforare hamtade upp oss dagen efter for att ta oss till de olika vattenfallen. Vi gled runt pa jordvagar som gjorde oss sjukt smutsiga och varat har oranget. Det forsta vattenfallet gick inte att bada i men man kunde daremot ta en rejal power-shower, vilket vi ocksa gjorde. Det andra andra vattenfallet uppskattade vi mest eftersom det var vackert och valdigt skont att bada i. Det tredje var likt det andra och aven dar tog vi ett uppfriskande bad. Efter det akte vi tillbaka till hotellet - vi hade nu gjort allt vi kom till Ban Lung for, sa vi bokade bussbiljetter till Siem Reap och fordrev tiden sa gott vi kunde den sista kvallen.
Bussen fran Ban Lung gick kl 06.30 och skulle ta 11h till Siem Reap. Jobbigt, tankte vi, men aven denna gang skulle det bli fantastiskt mycket varre. Bussen var likvardig och oste lika hog karaoke, problemet var att den tog sa sjukt mycket langre tid an planerat. Efter ca 9h skulle vi byta buss, vi hoppade av den forsta for att vanta pa den andra, efter en timma kom den. Efter ytterligare nagra timmar buss kom vi fram till Siem Reap. Vi kollade pa klockan, den var 21.30, och vi konstaterade att vi akt buss i 15h och att det var en av de varsta dagarna i vara 19ariga liv. Vi funderade over hurvida det var vart eller inte att fran forsta borjan aka till Ban Lung och kom fram till att det kanske, mycket tveksamt, var det. Men efter bussresan darifran var vi alla tre overtygade om att det denfinitivt inte var det.
Idag har vi bara aterhamtat oss efter gardagens helvete. Eller atminstone jag har det. Bade Anton och Matias har drabbats, av vad vi tror ar, matforgiftning och turas om att bajsa och spy pa varan, redan efter en natt, valdtagna toalett. Jag har atit diarretabletter och kan inte bajsa alls...
Om gossarna mar battre imorgon ska vi ta oss ut till templena i Angkor Wat, det ska bli maktigt. Ikvall ska vi kolla in nattmarknaden har i Siem Reap.
Jag ska lagga upp lite nya bilder har nagon dag, nar jag ork och lust.
Kram
Arvid
fredag 3 december 2010
Phnom Penh
Det har ar varan sista kvall i Phnom Penh for den har gangen - vi kommer nog tillbaka senare for att flyga till Kuala Lumpur harifran. Vara dagar har har varit skona, vi har sovit lange, promenerat mycket, kollat manga filmer (direkt en film tar slut slas en annan pa i varan lobby pa guest houset) och atit annu fler glassar.
For nagra dagar sen bondade vi med Adrian fran Kanada och Leo fran Brasilien, vi besokte en bar - Heart of Dearkness - en bar med mycket folk och relativt skont hang. Tyvarr var stallet overbefolkat med prostituerade vilket var lite obehagligt. Tyvarr har vara kompanjoner lamnat oss for Vietnam nu.
Under vara promenader har vi kikat runt i den delen av staden som vi bor i, den sk. backpacker-delen. Intressant - varje steg man tar medfor en ny lukt, bade pa gott och ont. Phnom Penh ar valdigt mycket lugnare an tidigare storstader vi besokt. Har finns tempel overallt och en mysig gagata langs floden. Idag besokte vi "Russian market", en marknad som ar utomhus under tak, men eftersom det ar marknadsstand exakt overallt sa kanns det som att vara inomhus, detta medforde en oovervinnerlig hetta pa omkring 6000 grader Celsius. Dar fanns ungefar allting i hela varlden, eller ja, i alla fall allting man inte vill ha.
Idag bokade vi varsin biljett till Rantanakiri-provincen, en nationalpark i nordostra Kambodja, sa hogt upp man kommer, nara Laos och Vietnam. Vi vet inte riktigt vad vi har oss att vanta, allt vi vet ar att det ska vara extreemt skitigt och dammigt dar, och att man kan bada i kratersjoar. Spannande.
Annars ar allting bra med oss. Vi har alla last 31259082 bocker var och ar pa jakt efter nya. Den forsta i ganget har drabbats av obehagliga diarreattacker, den lycklige ar.... Jag. Saken blev inte battre av att vi atit extremt mycket chili och stark mat senaste dagarna (anda sen vi lamnade Sverige). Detta medforde att.... Ja, ni vet vart jag ar pavag.
Med tanke pa att vi har en bussresa pa 10h imorgon ska vi borja varva ner nu. Bussangesten borjar sa sakteliga knacka en pa axeln och vi alla vet att dagen imorgon kommer att vara en dag fylld av dodslangtan och misslyckade forsok att vinna over sitt psyke - jag ar inte bajsnodig, jag ar inte bajsnodig, jag ar inte bajsnodig...
Fred och karlek
Arvid
For nagra dagar sen bondade vi med Adrian fran Kanada och Leo fran Brasilien, vi besokte en bar - Heart of Dearkness - en bar med mycket folk och relativt skont hang. Tyvarr var stallet overbefolkat med prostituerade vilket var lite obehagligt. Tyvarr har vara kompanjoner lamnat oss for Vietnam nu.
Under vara promenader har vi kikat runt i den delen av staden som vi bor i, den sk. backpacker-delen. Intressant - varje steg man tar medfor en ny lukt, bade pa gott och ont. Phnom Penh ar valdigt mycket lugnare an tidigare storstader vi besokt. Har finns tempel overallt och en mysig gagata langs floden. Idag besokte vi "Russian market", en marknad som ar utomhus under tak, men eftersom det ar marknadsstand exakt overallt sa kanns det som att vara inomhus, detta medforde en oovervinnerlig hetta pa omkring 6000 grader Celsius. Dar fanns ungefar allting i hela varlden, eller ja, i alla fall allting man inte vill ha.
Idag bokade vi varsin biljett till Rantanakiri-provincen, en nationalpark i nordostra Kambodja, sa hogt upp man kommer, nara Laos och Vietnam. Vi vet inte riktigt vad vi har oss att vanta, allt vi vet ar att det ska vara extreemt skitigt och dammigt dar, och att man kan bada i kratersjoar. Spannande.
Annars ar allting bra med oss. Vi har alla last 31259082 bocker var och ar pa jakt efter nya. Den forsta i ganget har drabbats av obehagliga diarreattacker, den lycklige ar.... Jag. Saken blev inte battre av att vi atit extremt mycket chili och stark mat senaste dagarna (anda sen vi lamnade Sverige). Detta medforde att.... Ja, ni vet vart jag ar pavag.
Med tanke pa att vi har en bussresa pa 10h imorgon ska vi borja varva ner nu. Bussangesten borjar sa sakteliga knacka en pa axeln och vi alla vet att dagen imorgon kommer att vara en dag fylld av dodslangtan och misslyckade forsok att vinna over sitt psyke - jag ar inte bajsnodig, jag ar inte bajsnodig, jag ar inte bajsnodig...
Fred och karlek
Arvid
måndag 29 november 2010
Holiday in Cambodia
Nu ar vi antligen i Kambodja. Bussresan fran Saigon tog ca. 6 timmar. Inte alls farligt, vi borjar vanja oss vid dessa resor. Men med tanke pa att resan bara var ca 23 mil lang sa ar det ratt lang tid - vagarna ar till och med samre an mellan Kiruna och Tore. Varje buss kanns spannande da man aldrig vet om det ar en buss dar man har plats for benen eller om man kommer att frysa eller svettas. Idag var det relativt trangt for benen, som vanligt eftersom jag har ca 2 meter langa ben, och valdigt kallt. Som sagt; man vanjer sig.
Det enda vi oroade oss lite for var gransen mellan Vietnam och Kambodja med att fixa visum osv. Med tanke pa vara kriminella utseenden var det inte sakert att vi skulle kunna ta oss in i landet. Det kom som en stor lattnad nar det visade sig att vi kunde betala en kille pa bussen for att fixa allting - sa vi gav honom en summa pengar och allt loste sig helt smartfritt. Vi behovde bara sitta och vanta, inte ens fylla i nagra jobbiga papper som vi gjorde hemma i Sverige for att fa visum i Vietnam. Skont.
Nar vi val kom fram till Phnom Penh litade vi pa Lonley Planet, varan "guidebok", och tog en Tuk-tuk till ett guest house de rekommenderade. Det var ett fint stalle med manga andra backpackers pa och vi bestamde oss for att checka in. Vi vet inte riktigt vart i stan vi ar, men vi har ingen stress, vi har ju anda 30 dagars visum, sa det hinner vi nog ta reda pa.
Nu borjar det nalkas laggdags och vi ar ratt slitna efter dagens resa.
Ta hand om er
Arvid
Det enda vi oroade oss lite for var gransen mellan Vietnam och Kambodja med att fixa visum osv. Med tanke pa vara kriminella utseenden var det inte sakert att vi skulle kunna ta oss in i landet. Det kom som en stor lattnad nar det visade sig att vi kunde betala en kille pa bussen for att fixa allting - sa vi gav honom en summa pengar och allt loste sig helt smartfritt. Vi behovde bara sitta och vanta, inte ens fylla i nagra jobbiga papper som vi gjorde hemma i Sverige for att fa visum i Vietnam. Skont.
Nar vi val kom fram till Phnom Penh litade vi pa Lonley Planet, varan "guidebok", och tog en Tuk-tuk till ett guest house de rekommenderade. Det var ett fint stalle med manga andra backpackers pa och vi bestamde oss for att checka in. Vi vet inte riktigt vart i stan vi ar, men vi har ingen stress, vi har ju anda 30 dagars visum, sa det hinner vi nog ta reda pa.
Nu borjar det nalkas laggdags och vi ar ratt slitna efter dagens resa.
Ta hand om er
Arvid
lördag 27 november 2010
Sista natten i Vietnam
Efter en vecka i Mui Ne ar vi nu tillbaka i Saigon for att tillbringa den sista natten har i Vietnam innan vi aker over gransen till Kambodja.
Vara dagar i Mui Ne var extremt avkopplande, jag kan nastan i detalj skriva vad vi gjorde varje dag; vi vaknade kring kl 11, klev upp - la oss i varsin hangmatta och laste ett tag, kakade frukost, la oss i hangmattorna igen, bytte om och gick ned till stranden, badade, spelade fotboll, solade, bollade gris, gick upp och la oss i hangmattorna for att torka, kakade lunch, laste/sov en stund, gick en svang till ett internetcafe, gick tillbaka till rummet, duschade, cyklade ivag for att ata middag och avslutade kvallen pa ett stalle som heter Joe's dar varldens basta trubadur lirade varje kvall; Lud fran Filippinerna.
Givetvis sag inte alla dagar ut sahar, vi cyklade ocksa valdigt mycket, uppskattningsvis 3-4 mil under hela veckan.
Men nu ar vi alltsa tillbaka i Saigon. Har ska vi spendera vara sista Vietnamesiska Dong, det kanns fortfarande helt bisarrt att vara miljonar utan att vara rik (vi tog ut 2 miljoner at gangen, vilket motsvarar ca 700kr). Imorgon kl 7.45 lamnar varan buss Saigon och senare Vietnam for att korsa gransen till Kambodja. Forhoppningsvis far vi visum utan problem sa att vi kan tillbringa en manad aven dar.
Nu ska vi ata frukost!
Fridens liljor
Arvid
Vara dagar i Mui Ne var extremt avkopplande, jag kan nastan i detalj skriva vad vi gjorde varje dag; vi vaknade kring kl 11, klev upp - la oss i varsin hangmatta och laste ett tag, kakade frukost, la oss i hangmattorna igen, bytte om och gick ned till stranden, badade, spelade fotboll, solade, bollade gris, gick upp och la oss i hangmattorna for att torka, kakade lunch, laste/sov en stund, gick en svang till ett internetcafe, gick tillbaka till rummet, duschade, cyklade ivag for att ata middag och avslutade kvallen pa ett stalle som heter Joe's dar varldens basta trubadur lirade varje kvall; Lud fran Filippinerna.
Givetvis sag inte alla dagar ut sahar, vi cyklade ocksa valdigt mycket, uppskattningsvis 3-4 mil under hela veckan.
Men nu ar vi alltsa tillbaka i Saigon. Har ska vi spendera vara sista Vietnamesiska Dong, det kanns fortfarande helt bisarrt att vara miljonar utan att vara rik (vi tog ut 2 miljoner at gangen, vilket motsvarar ca 700kr). Imorgon kl 7.45 lamnar varan buss Saigon och senare Vietnam for att korsa gransen till Kambodja. Forhoppningsvis far vi visum utan problem sa att vi kan tillbringa en manad aven dar.
Nu ska vi ata frukost!
Fridens liljor
Arvid
söndag 21 november 2010
Bilder
 |
| Jag och Matias vilar pa en stridsvagn |
 |
| Cu Chi-tunnlarna |
 |
| Matias kryper |
 |
| Mui Ne |
 |
| Boysen steker |
 |
| Vattenlekar |
 |
| Vattenlekar |
 |
| Dagens outfit |
 |
| Matias odlar sin tradionsenliga november-mustasch |
 |
| Steker hangmatta |
 |
| "Hur langt tror du jag kan kasta?" |
 |
| David Hasselhoff 1 |
 |
| David Hasselhoff 2 |
 |
| David Hasselhoff 3 |
fredag 19 november 2010
Mui Ne
Pa allman begaran kommer nu det forsta inlagget fran en gastbloggare. Bakom tagentbordet sitter just nu Matias, Arvids resekamrat.
Gardagen borjade med att besoka de tranga, svettiga och sist men inte minst fascinerande Cu Chi tunnlarna. Vi blev hamtade fran vart hotell av en minibuss kring 8-tiden pa morgonen. Eftersom bussen saknade en fungerande luftkonditionering sa blev drygt 1 timmes langa bussresan den svettigaste hittills. Vi fick tll en borjan se en film, men eftersom vi satt sa langt bak och att det enbart var en tv av modell mindre sa tror jag inte att nagon av oss sag desto mer. Sedan gick vi runt och kollade pa bombkratrar, fallor gillrade av vietnameser for de amerikanska soldaterna och kvarvarande tunnlar. Vi fick aven ga i tunnlar som hade forstorats for oss vasterlanningar. Vietnameser ar mindre an oss vasterlanningar, darav de forstorade turisttunnlarna som var 1,3m hoga. Aven dessa var tranga och otrolig varma. Guiden berattade om vietnamesiska soldater som kralat i tranga tunnlar i timmar till amerikanska lager for att sno vapen och dylikt for att sedan krala samma resa tillbaka genom dessa tunnlar. Det var nog det mesta om varan tur till tunnlarna, som foljdes av en lika svettig bussresa hem till hotellet som dit.
Senare pa kvallen borjade det smaregna nar vi gick ute pa stan i Ho Chi Minh City, for att sedan overraska oss totalt med ett skyfall. Vi var kanske kring 150 meter fran hostlet och efter att ha kampat oss dit genom de smatt oversvammade gatorna var vi genomblota alla tre.
Vi bokade aven bussbiljetter till Mui Ne igar. Vi akte idag kring 8-tiden pa morgonen och var framme vid ett-tiden. Idag har vi bara legat pa stranden och gatt runt har i Mui Ne och bekantat oss med trakten. Vi har aven hittat ett billigt boende vid stranden, men far formodligen dela sang med bedbugs.
Peace
Matias
Gardagen borjade med att besoka de tranga, svettiga och sist men inte minst fascinerande Cu Chi tunnlarna. Vi blev hamtade fran vart hotell av en minibuss kring 8-tiden pa morgonen. Eftersom bussen saknade en fungerande luftkonditionering sa blev drygt 1 timmes langa bussresan den svettigaste hittills. Vi fick tll en borjan se en film, men eftersom vi satt sa langt bak och att det enbart var en tv av modell mindre sa tror jag inte att nagon av oss sag desto mer. Sedan gick vi runt och kollade pa bombkratrar, fallor gillrade av vietnameser for de amerikanska soldaterna och kvarvarande tunnlar. Vi fick aven ga i tunnlar som hade forstorats for oss vasterlanningar. Vietnameser ar mindre an oss vasterlanningar, darav de forstorade turisttunnlarna som var 1,3m hoga. Aven dessa var tranga och otrolig varma. Guiden berattade om vietnamesiska soldater som kralat i tranga tunnlar i timmar till amerikanska lager for att sno vapen och dylikt for att sedan krala samma resa tillbaka genom dessa tunnlar. Det var nog det mesta om varan tur till tunnlarna, som foljdes av en lika svettig bussresa hem till hotellet som dit.
Senare pa kvallen borjade det smaregna nar vi gick ute pa stan i Ho Chi Minh City, for att sedan overraska oss totalt med ett skyfall. Vi var kanske kring 150 meter fran hostlet och efter att ha kampat oss dit genom de smatt oversvammade gatorna var vi genomblota alla tre.
Vi bokade aven bussbiljetter till Mui Ne igar. Vi akte idag kring 8-tiden pa morgonen och var framme vid ett-tiden. Idag har vi bara legat pa stranden och gatt runt har i Mui Ne och bekantat oss med trakten. Vi har aven hittat ett billigt boende vid stranden, men far formodligen dela sang med bedbugs.
Peace
Matias
onsdag 17 november 2010
Blaslagna i Ho Chi Minh
Nu ar vi nere i sodra Vietnam, namare bestamt i Ho Chi Minh, eller Saigon som det ocksa heter.
Varat plan fran Hanoi var planerat att ga kl 12.45 igar, men eftersom vi flog med det billigaste bolaget vi kunde hitta sa var det foga forvanande att det blev forsenat. Vi lyfte i alla fall kring kl 18 tillslut. Vi var framme i HCMC vid 8-tiden, tog en taxi till stan och hittade ett ratt frascht och hyfsat billigt hotell att bo pa. Har i Ho Chi Minh ar trafiken minst lika hektisk som uppe i Hanoi - inte en lugn stund. Men jag tror att vi borjar bli vana. En sak som daremot skiljer staderna at ar att HCMC ar valdigt mycket mer vasterniserat med manga barer med enorma neonskyltar (nastan lite Las Vegas-kansla) osv. Men eftersom vi var uppe i Hanoi i nastan 10 dagar totalt sa ar det svart att gora nagon korrekt jamforelse redan efter en dag.
Idag tog vi sovmorgon, vi vaknade vid kl 12 for att ata frukost. Vadret var halvhyfsat och vi hade inga direkta planer pa nanting att gora sa vi bestamde oss for att dra till en vattenpark vi last lite om. Det var valdigt kul att aka alla olika rutschbanor aven om vissa var valdigt brutala och oss nagra tornar. Jag tror att vi var de enda turisterna dar, alla andra var vietnameser, men det gjorde inget. Att det borjade regna gjorde inte heller nagot, vi var ju redan blota. Sa efter att ha badat i nagra timmar drog vi tillbaka till District 1 dar vi bor. Nu har vi just kakat middag och tankte ga ut for att se vad kvallen har oss att erbjuda.
Imorgon ska vi aka till Cu Chi-tunnlarna. Tunnlar dar folket bodde under Vietnamkriget, det ska bli valdigt intressant.
Pa fredag har vi planerat att aka till Mui Ne, en liten by ca 4h harifran, dar man kan aka kalke pa sanddynor och forhoppningsvis surfa.
Kram
Arvid
Varat plan fran Hanoi var planerat att ga kl 12.45 igar, men eftersom vi flog med det billigaste bolaget vi kunde hitta sa var det foga forvanande att det blev forsenat. Vi lyfte i alla fall kring kl 18 tillslut. Vi var framme i HCMC vid 8-tiden, tog en taxi till stan och hittade ett ratt frascht och hyfsat billigt hotell att bo pa. Har i Ho Chi Minh ar trafiken minst lika hektisk som uppe i Hanoi - inte en lugn stund. Men jag tror att vi borjar bli vana. En sak som daremot skiljer staderna at ar att HCMC ar valdigt mycket mer vasterniserat med manga barer med enorma neonskyltar (nastan lite Las Vegas-kansla) osv. Men eftersom vi var uppe i Hanoi i nastan 10 dagar totalt sa ar det svart att gora nagon korrekt jamforelse redan efter en dag.
Idag tog vi sovmorgon, vi vaknade vid kl 12 for att ata frukost. Vadret var halvhyfsat och vi hade inga direkta planer pa nanting att gora sa vi bestamde oss for att dra till en vattenpark vi last lite om. Det var valdigt kul att aka alla olika rutschbanor aven om vissa var valdigt brutala och oss nagra tornar. Jag tror att vi var de enda turisterna dar, alla andra var vietnameser, men det gjorde inget. Att det borjade regna gjorde inte heller nagot, vi var ju redan blota. Sa efter att ha badat i nagra timmar drog vi tillbaka till District 1 dar vi bor. Nu har vi just kakat middag och tankte ga ut for att se vad kvallen har oss att erbjuda.
Imorgon ska vi aka till Cu Chi-tunnlarna. Tunnlar dar folket bodde under Vietnamkriget, det ska bli valdigt intressant.
Pa fredag har vi planerat att aka till Mui Ne, en liten by ca 4h harifran, dar man kan aka kalke pa sanddynor och forhoppningsvis surfa.
Kram
Arvid
söndag 14 november 2010
Livemusik i Hanoi
Igar var jag och en engelsk tjej jag traffade dagen innan pa nan slags endags-festival. For att komma dit var vi tvungna att ta en mopedtaxi. Chafforen var ratt galen, precis som alla andra, och snirklade sig genom trafiken. Efter ca 10min kom vi i alla fall fram. Det var ett valdigt mysigt stalle med ol, mat och livemusik. Allting var utomhus och framfor scenen fanns bara sand. Publiken var valdigt blandad; vanliga turister, hippies, vietnameser i alla aldrar, tjejer med kroppsmalningar etc. Det forsta upptradandet vi sag var en ratt cool, brittisk hiphopare som tillochmed var mer vanilla an sjalvaste Vanilla Ice. Han droppade rhymes i ungefar en halvtimme. Helt okej. Efter det sag vi ett inhemskt coverband som korde gamla klassiker av bl.a. Creedence och Dire Straits. Alla i bandet var faktiskt helt okej pa deras instrument, problemet var att ingen av dem kunde sjunga vilket ocksa drog ner deras betyg. Det sista bandet vi sag var ett engelskt(?) band (jag lyckades aldrig uppfatta deras nationalitet) som spelade en ganska alternativ musikstil som inte heller var mer an helt okej. Men det var kul anda!
Ungefar vid klockan 23 tog vi en mopedtaxi tillbaka till Old Quarter, kvarteret dar vi bor, och satte oss pa en liten bar. Det var en bar dar borden bara var ca 20 cm hoga, sa alla satt pa kuddar pa golvet. Mysigt. Nagon timma senare somnade vi.
Jag vet att bade Anton och Matias har anhoriga som laser det har sa jag kanske borde skriva vad de gjorde ocksa. Om jag forstar det ratt sa gled de runt pa olika barer och minglade (vinglade?) med folket och hade allmant trevligt dom ocksa.
Senaste dagarna har vi inte gjort sa mycket mer an tagit det lugnt; spelat biljard, tvattat klader, kollat film och kakat Happy-Hour-halva-priset-pizza har pa hostlet.
Idag bokade vi varsin flygbiljett ner till Ho Chi Minh, eller Saigon som det ocksa heter, eftersom vi inte skulle orkat med nagon sovbuss anda dit. Det ar ju anda dubbelt sa langt som de tidigare bussarna vi akt, och bara av det kande alla en enorm dodslangtan, sa flyg ar nog ett battre alternativ. Flyget gar kl 12.45 pa tisdag.
Det trakiga ar att det fortfarande oser ner regn overallt och vi har ungefar 14 dagar kvar har i Vietnam innan visumet tar slut. Vi vet inte riktigt vad vi ska gora, kanske drar till Kambodja, men det i sin tur skulle innebara att vara tidigare planer skulle ga i graven och en omorganisering skulle vara nodvandig. Vi far se.
Skot om er
Arvid
Ungefar vid klockan 23 tog vi en mopedtaxi tillbaka till Old Quarter, kvarteret dar vi bor, och satte oss pa en liten bar. Det var en bar dar borden bara var ca 20 cm hoga, sa alla satt pa kuddar pa golvet. Mysigt. Nagon timma senare somnade vi.
Jag vet att bade Anton och Matias har anhoriga som laser det har sa jag kanske borde skriva vad de gjorde ocksa. Om jag forstar det ratt sa gled de runt pa olika barer och minglade (vinglade?) med folket och hade allmant trevligt dom ocksa.
Senaste dagarna har vi inte gjort sa mycket mer an tagit det lugnt; spelat biljard, tvattat klader, kollat film och kakat Happy-Hour-halva-priset-pizza har pa hostlet.
Idag bokade vi varsin flygbiljett ner till Ho Chi Minh, eller Saigon som det ocksa heter, eftersom vi inte skulle orkat med nagon sovbuss anda dit. Det ar ju anda dubbelt sa langt som de tidigare bussarna vi akt, och bara av det kande alla en enorm dodslangtan, sa flyg ar nog ett battre alternativ. Flyget gar kl 12.45 pa tisdag.
Det trakiga ar att det fortfarande oser ner regn overallt och vi har ungefar 14 dagar kvar har i Vietnam innan visumet tar slut. Vi vet inte riktigt vad vi ska gora, kanske drar till Kambodja, men det i sin tur skulle innebara att vara tidigare planer skulle ga i graven och en omorganisering skulle vara nodvandig. Vi far se.
Skot om er
Arvid
torsdag 11 november 2010
Bilder
 |
| Cykeltur i Hoi An |
 |
| Bro i Hanoi |
 |
| Steker pa sovbussen |
 |
| Biljard i Hoi An |
 |
| Brollop i Hoi An |
 |
| Halong Bay |
 |
| Halong Bay |
 |
| Halong Bay |
 |
| Halong Bay |
 |
| Halong Bay |
 |
| Halong Bay |
 |
| Halong Bay |
 |
| Drinking games |
 |
| Varat boende pa Castaway Island |
 |
| Castaway Island |
 |
| Castaway Island |
 |
| Volleybollmatch mellan Castaway Crew och Backpackers |
 |
| Anton ar ohyggligt full |
 | |
| Hela Halong Bay-ganget |
Halong Bay
Idag kom vi tillbaka fran varat bataventyr i Halong Bay. Det var fantastiskt vackert, valdigt handelserikt och en orgie i god mat (samt i var bungalow). Mest troligt sa kommer jag inte komma ihag att skriva alla roliga detaljer, men det vet ju inte ni anda. Ignorance is bliss. Det kommer bli ett langt inlagg, men jag ger det ett forsok.
Vi bokade varan resa till Halong Bay har pa hostlet, men eftersom det var omkring 50st mer an vi som ocksa skulle aka sa fick inte alla plats i en och samma buss. Givetvis var vi tre, grabbarna grus med den oandliga oturen, tvungna att hoppa pa en annan buss. Tydligen visste inte reseledaren pa var egentliga buss att vi hade gjort det. Efter en fyra timmar lang resa kom vi i alla fall fram till Halong City. Vi hoppade av bussen vantade in varan "riktiga" buss och gick fram till reseledaren. Han fragade bara hur var battur till Halong Bay hade varit. Vi svarade:
- Den var okej.
Sen akte vi tillbaka till Hanoi... Skamt asido. Det loste sig och vi fick varsin badass sombrerohatt.
Val pa baten sa borjade allt med en kort presentation dar vi fick lite vardefull information, bl.a att man under hela resan inte fick dricka nanting med hoger hand (las: dricker du med hoger hand sa ar du tvungen att halsa det som finns kvar i ditt glas eller burk, oavsett dryck och mangd). En del lyckades valdigt bra och andra samre. Vi lyckades ganska bra, jag och Matias gick bara i fallan ett par ganger. Anton klapade sig ett x antal ganger. Kul, med tanke pa hans fantastiska spritsinne.
Efter intagande av mat och diverse drycker var det dags for det forsta badet. Vi hoppade fran den uppskattningsvis 6-7 meter hoga baten. Vi var alla som barn pa julafton. Det var sjukt skoj! Nar badandet var over var det tid for kajakpaddling. Jag och Anton hoppade i en kajak och Matias stekte upp nagon brud fran England. Vi paddlade ungefar 1-2 kilometer till en strand dar man kunde knalla upp pa en kulle som var kring 60 meter hog. Fantastisk utsikt. Det var som att vara mitt i ett vykort. Pa tillbakavagen tavlade jag och Anton mot Matias och Angelica. Naturligtvis segrade jag och Anton, det var ju trots tva kvinnor vi tavlade mot. Matias kopte ju trots allt ett, vad han trodde var ett, linne som egentligen var en klanning i Bangkok. Man a andra sidan klar det honom med tanke pa hans gigantiska bringa.
Nagon timme senare var det middag. Gott! Efter maten borjade vi dricka lite ol och efter ytterligare nan timme var det dags for drinking games. Jag har aldrig varit sarskilt fortjust i sant, men det var helt okej anda.
Vi gick och la oss vid klockan 3 for att hinna fa nagon timmes somn.
Dag 2 vaknade vi av att en vietnames bankade och skrek okanda ord pa vietnamesiska. Klockan var 7. Vi kakade frukost och hoppade over pa en mindre bat som skulle ta oss till Castaway island, det tog ungefar en och en halv timme. Castaway island var ruskigt fint. Det var en liten strand med nagra bungalows, en "restaurang" (vi at i alla fall dar), pingisbord, volleybollnat och kajaker. Alla fick valja en vattenaktivitet, antingen att aka banana boat eller att aka wakeboard. Jag och Matias shreddade wakeboard och anton oste bananbat. Idag har jag en abnorm traningsvark i mitt hogerben, bara i mitt hogerben, eftersom man lagger allt vikt pa det nar man aker wakeboard. Sen spelade vi lite volleyboll innan det var det middag, BBQ-fest. Den var buffe och det var extreeemt gott, vi kakade sa mycket vi kunde. Eller ja, vi lamnade lite plats at ol ocksa. Aven igar var det drinking games. Lite roligare den gangen. Efter allmant minglande och kareokesjungande i nagra timmar gick vi till sangs. Vi bodde i sma, jag vet inte om man kan kalla det bungalows men det var i alla fall bara uppsnickrade bambutak och inga vaggar dar vi sov med varsitt myggnat over oss.
Dag 3 fick vi en annu varre vackarklocka, nu gick vietnameserna runt med visselpipor och blaste, som om det vore ett lungtest for militaren, istallet. Idag var den sista dagen och vi inte hann gora nagot mer an att aka bat och buss. Vi lamnade Castaway Island klockan 8 och var framme i Hanoi vid 5. Klockan ar nu 11 och vi ar trotta. Vi har spelat lite biljard och kollat fotboll. Det borjar nalkas laggdags.
I ovrigt ar allt bra med oss. Jag har fatt en liten forkyldning, men det ar ratt lugnt. Vi har alla sma sar under fotterna som gor ont nar man gar. Dem fick vi fran vassa stenar som inte syntes pa havsbotten. Jag far fortfarande kramp i handen och hela underarmen nar jag ater med pinnar. Undra nar jag ska lara mig. Engelskan ar fortfarande halvknackig, forutom nar man dricker ol, da blir man skitbra. Underligt, ar det inte?
I morgon tanke jag ladda upp bilder fran Halong Bay och resten av resan har pa bloggen.
Efter tips fran en rutinerad(?) bloggare har jag fixat installningarna sa nu kan ni skriva kommentarer. Tror jag i alla fall. Testa!
Fridens liljor
Arvid
Vi bokade varan resa till Halong Bay har pa hostlet, men eftersom det var omkring 50st mer an vi som ocksa skulle aka sa fick inte alla plats i en och samma buss. Givetvis var vi tre, grabbarna grus med den oandliga oturen, tvungna att hoppa pa en annan buss. Tydligen visste inte reseledaren pa var egentliga buss att vi hade gjort det. Efter en fyra timmar lang resa kom vi i alla fall fram till Halong City. Vi hoppade av bussen vantade in varan "riktiga" buss och gick fram till reseledaren. Han fragade bara hur var battur till Halong Bay hade varit. Vi svarade:
- Den var okej.
Sen akte vi tillbaka till Hanoi... Skamt asido. Det loste sig och vi fick varsin badass sombrerohatt.
Val pa baten sa borjade allt med en kort presentation dar vi fick lite vardefull information, bl.a att man under hela resan inte fick dricka nanting med hoger hand (las: dricker du med hoger hand sa ar du tvungen att halsa det som finns kvar i ditt glas eller burk, oavsett dryck och mangd). En del lyckades valdigt bra och andra samre. Vi lyckades ganska bra, jag och Matias gick bara i fallan ett par ganger. Anton klapade sig ett x antal ganger. Kul, med tanke pa hans fantastiska spritsinne.
Efter intagande av mat och diverse drycker var det dags for det forsta badet. Vi hoppade fran den uppskattningsvis 6-7 meter hoga baten. Vi var alla som barn pa julafton. Det var sjukt skoj! Nar badandet var over var det tid for kajakpaddling. Jag och Anton hoppade i en kajak och Matias stekte upp nagon brud fran England. Vi paddlade ungefar 1-2 kilometer till en strand dar man kunde knalla upp pa en kulle som var kring 60 meter hog. Fantastisk utsikt. Det var som att vara mitt i ett vykort. Pa tillbakavagen tavlade jag och Anton mot Matias och Angelica. Naturligtvis segrade jag och Anton, det var ju trots tva kvinnor vi tavlade mot. Matias kopte ju trots allt ett, vad han trodde var ett, linne som egentligen var en klanning i Bangkok. Man a andra sidan klar det honom med tanke pa hans gigantiska bringa.
Nagon timme senare var det middag. Gott! Efter maten borjade vi dricka lite ol och efter ytterligare nan timme var det dags for drinking games. Jag har aldrig varit sarskilt fortjust i sant, men det var helt okej anda.
Vi gick och la oss vid klockan 3 for att hinna fa nagon timmes somn.
Dag 2 vaknade vi av att en vietnames bankade och skrek okanda ord pa vietnamesiska. Klockan var 7. Vi kakade frukost och hoppade over pa en mindre bat som skulle ta oss till Castaway island, det tog ungefar en och en halv timme. Castaway island var ruskigt fint. Det var en liten strand med nagra bungalows, en "restaurang" (vi at i alla fall dar), pingisbord, volleybollnat och kajaker. Alla fick valja en vattenaktivitet, antingen att aka banana boat eller att aka wakeboard. Jag och Matias shreddade wakeboard och anton oste bananbat. Idag har jag en abnorm traningsvark i mitt hogerben, bara i mitt hogerben, eftersom man lagger allt vikt pa det nar man aker wakeboard. Sen spelade vi lite volleyboll innan det var det middag, BBQ-fest. Den var buffe och det var extreeemt gott, vi kakade sa mycket vi kunde. Eller ja, vi lamnade lite plats at ol ocksa. Aven igar var det drinking games. Lite roligare den gangen. Efter allmant minglande och kareokesjungande i nagra timmar gick vi till sangs. Vi bodde i sma, jag vet inte om man kan kalla det bungalows men det var i alla fall bara uppsnickrade bambutak och inga vaggar dar vi sov med varsitt myggnat over oss.
Dag 3 fick vi en annu varre vackarklocka, nu gick vietnameserna runt med visselpipor och blaste, som om det vore ett lungtest for militaren, istallet. Idag var den sista dagen och vi inte hann gora nagot mer an att aka bat och buss. Vi lamnade Castaway Island klockan 8 och var framme i Hanoi vid 5. Klockan ar nu 11 och vi ar trotta. Vi har spelat lite biljard och kollat fotboll. Det borjar nalkas laggdags.
I ovrigt ar allt bra med oss. Jag har fatt en liten forkyldning, men det ar ratt lugnt. Vi har alla sma sar under fotterna som gor ont nar man gar. Dem fick vi fran vassa stenar som inte syntes pa havsbotten. Jag far fortfarande kramp i handen och hela underarmen nar jag ater med pinnar. Undra nar jag ska lara mig. Engelskan ar fortfarande halvknackig, forutom nar man dricker ol, da blir man skitbra. Underligt, ar det inte?
I morgon tanke jag ladda upp bilder fran Halong Bay och resten av resan har pa bloggen.
Efter tips fran en rutinerad(?) bloggare har jag fixat installningarna sa nu kan ni skriva kommentarer. Tror jag i alla fall. Testa!
Fridens liljor
Arvid
måndag 8 november 2010
Hanoi - igen
Nu ar vi alltsa tillbaka i Hanoi igen. Den har gangen kanns det sa sjukt mycket battre.
Efter en bussresa som tog ungefar 19h, som var hemsk med sjukt obekvama sangar, ar vi i alla fall har nu. En resa dar man dromde mardrommar, nar man val somnade, om att man lag pa en san buss. Hyfsad besvikelse nar man vaknade och insag att man faktiskt gjorde det.
Vi bor pa Hanoi Backpackers, ett fantastiskt nice hostel. Vi bor i ett rum med 6 sangar men det ar bara vi 3 som bor dar. Har finns allt man kan onska: en bar/restaurang i entren, biljarbord, gratis internet, gratis frukost, ett tv-rum med mysiga soffor dar man kan se film, manga andra backpackers och framforallt manga snygga tjejer.
Imorn ska vi aka till Halong Bay pa en tredagars battur. Vi ar ungefar 50st som aker sa det blir pa 2 olika batar, tror vi. Vi ser framemot det valdigt mycket da alla verkligen bara ost berom over dessa batturer.
Nu ska jag kila ivag och kanske mota Matias i en till biljardmatch. Jag leder med 8-1 i matcher och det borjar bli trakigt att alltid vinna. Men vad ska man gora?
Simma lugnt
Arvid
Efter en bussresa som tog ungefar 19h, som var hemsk med sjukt obekvama sangar, ar vi i alla fall har nu. En resa dar man dromde mardrommar, nar man val somnade, om att man lag pa en san buss. Hyfsad besvikelse nar man vaknade och insag att man faktiskt gjorde det.
Vi bor pa Hanoi Backpackers, ett fantastiskt nice hostel. Vi bor i ett rum med 6 sangar men det ar bara vi 3 som bor dar. Har finns allt man kan onska: en bar/restaurang i entren, biljarbord, gratis internet, gratis frukost, ett tv-rum med mysiga soffor dar man kan se film, manga andra backpackers och framforallt manga snygga tjejer.
Imorn ska vi aka till Halong Bay pa en tredagars battur. Vi ar ungefar 50st som aker sa det blir pa 2 olika batar, tror vi. Vi ser framemot det valdigt mycket da alla verkligen bara ost berom over dessa batturer.
Nu ska jag kila ivag och kanske mota Matias i en till biljardmatch. Jag leder med 8-1 i matcher och det borjar bli trakigt att alltid vinna. Men vad ska man gora?
Simma lugnt
Arvid
lördag 6 november 2010
Tillbaka till norr
Om en halvtimme gar varan buss, tror det eller ej, tillbaka upp till Hanoi.
De senaste dagarna har vi inte gjort sarskilt mycket. Vi har mest varit pa hotellet och last och lyssnat pa musik. Pa kvallarna, kring 9-tiden, har vi gatt till en bar for att traffa alla vi lart kanna.
Haromkvallen akte vi till en bar pa stranden och det var precis som att vara inne i en Highschool-film.
Vi akte ungefar 25-30 i en minibuss fran den forsta baren, SJUKT trangt, for att komma fram till den andra dar man kunde kopa buckets med Redbull/Vodka for en mindre peng. Efter en stund slet alla av sig kladerna for att hoppa i en pool. Nice! Ingen brydde sig om regnet eller att poolvattnet var sjukt kallt. Roligaste kvallen hittills.
Nu har vi bokat en ny sovbussbiljett upp tillbaka till Hanoi dar vadret ar bra. Givetvis kom solen fram har i Hoi An idag nar vi bara har 18h buss framfor oss... Det kanns tryggt att veta att oturen stannar kvar och vakar over oss.
Vi ska bo pa ett backpacker-hostel dar man sover typ 8st i samma rum som tydligen ska vara skitbra. Vi ska gora en battrip ut till Ha Long Bay som alla vi traffat rekommenderat. Enligt yr.no ska vadret vara bra dar ocksa. Hoppas verkligen det.
Vi vet annu inte hur lang turen med bat blir, men troligtvis 3 dagar. Sen ar vi nog nan natt till i Hanoi for att se om vadret blivit battre soderut. Hursomhelst maste vi ta oss ner igen efter Hanoi eftersom vi ska in i Kambodja.
Fred och karlek
Arvid
De senaste dagarna har vi inte gjort sarskilt mycket. Vi har mest varit pa hotellet och last och lyssnat pa musik. Pa kvallarna, kring 9-tiden, har vi gatt till en bar for att traffa alla vi lart kanna.
Haromkvallen akte vi till en bar pa stranden och det var precis som att vara inne i en Highschool-film.
Vi akte ungefar 25-30 i en minibuss fran den forsta baren, SJUKT trangt, for att komma fram till den andra dar man kunde kopa buckets med Redbull/Vodka for en mindre peng. Efter en stund slet alla av sig kladerna for att hoppa i en pool. Nice! Ingen brydde sig om regnet eller att poolvattnet var sjukt kallt. Roligaste kvallen hittills.
Nu har vi bokat en ny sovbussbiljett upp tillbaka till Hanoi dar vadret ar bra. Givetvis kom solen fram har i Hoi An idag nar vi bara har 18h buss framfor oss... Det kanns tryggt att veta att oturen stannar kvar och vakar over oss.
Vi ska bo pa ett backpacker-hostel dar man sover typ 8st i samma rum som tydligen ska vara skitbra. Vi ska gora en battrip ut till Ha Long Bay som alla vi traffat rekommenderat. Enligt yr.no ska vadret vara bra dar ocksa. Hoppas verkligen det.
Vi vet annu inte hur lang turen med bat blir, men troligtvis 3 dagar. Sen ar vi nog nan natt till i Hanoi for att se om vadret blivit battre soderut. Hursomhelst maste vi ta oss ner igen efter Hanoi eftersom vi ska in i Kambodja.
Fred och karlek
Arvid
torsdag 4 november 2010
Regn, regn, regn.
Regnet kommer nog aldrig att sluta falla har i Hoi An. Eller inte i hela Vietnam heller, for den delen.
Igar vaknade vi kring 11 for frukost och lite boklasning. Det var uppehall igar, nastan hela dagen i alla fall, det var forst igarkvall som det borjade regna igen. Vi tog vara pa det och hyrde varsin cykel och cyklade till stranden. Dar traffade vi ett gang engelsman som vi hade traffat tidigare pa bussen ner fran Hanoi. Vi spelade fotboll pa stranden, valdigt kul och sjukt jobbigt. Tyvarr forlorade vi, men en rematch ar planerad sa fort regnet slutar falla. Efter matchen fick vi aven ta varat forsta dopp i havet, det var skont. Sjukt stora vagor!
Lite senare pa kvallen, efter vi duschat och kakat, traffade vi en amerikan fran Los Angeles. Vi hangde lite med honom har pa hotellet och bestamde oss senare for att ga till en bar. Det var grymt kul. Mycket folk fran olika lander och billig ol. Vi traffade mycket folk som, precis som vi, ar pavag nerat i landet. Men ingen vet riktigt vad de ska gora nu eftersom alla stallen ar under vatten.
Idag har vi inte gjort nanting hittills, vi avvaktar regnet.
Jag ska posta bilder har under resans gang, men eftersom vi mest rest nu i borjan har vi inte hunnit fa nagra coola bilder annu. Eller sa ar det bara jag som inte har nog ork for att gora det. Jag vet inte.
Simma lugnt
Arvid
Igar vaknade vi kring 11 for frukost och lite boklasning. Det var uppehall igar, nastan hela dagen i alla fall, det var forst igarkvall som det borjade regna igen. Vi tog vara pa det och hyrde varsin cykel och cyklade till stranden. Dar traffade vi ett gang engelsman som vi hade traffat tidigare pa bussen ner fran Hanoi. Vi spelade fotboll pa stranden, valdigt kul och sjukt jobbigt. Tyvarr forlorade vi, men en rematch ar planerad sa fort regnet slutar falla. Efter matchen fick vi aven ta varat forsta dopp i havet, det var skont. Sjukt stora vagor!
Lite senare pa kvallen, efter vi duschat och kakat, traffade vi en amerikan fran Los Angeles. Vi hangde lite med honom har pa hotellet och bestamde oss senare for att ga till en bar. Det var grymt kul. Mycket folk fran olika lander och billig ol. Vi traffade mycket folk som, precis som vi, ar pavag nerat i landet. Men ingen vet riktigt vad de ska gora nu eftersom alla stallen ar under vatten.
Idag har vi inte gjort nanting hittills, vi avvaktar regnet.
Jag ska posta bilder har under resans gang, men eftersom vi mest rest nu i borjan har vi inte hunnit fa nagra coola bilder annu. Eller sa ar det bara jag som inte har nog ork for att gora det. Jag vet inte.
Simma lugnt
Arvid
tisdag 2 november 2010
Sovbuss till Hoi An
Nu slipper vi de 16-filiga mopedvagarna och stressen i storstaderna.
Vi spenderade den sista dagen i Hanoi med att knalla runt varvat med att sitta i solen och lasa, i vantan pa varan buss. Nar val klockan borjade bli 5 gick vi till stallet vi skulle aka ifran. I vanlig ordning var bussen forsenad och vi lamnade stan forst vid kl 7. Vi hann aka i ungefar en och en halv timme innan vi blev stoppade av militaren/polisen(?), killar med badass uniformer hur som helst. De gick igenom var buss och tog med sig typ 2149872149 sopsackar innehallande paket av okant slag som fanns utspridda pa bussen. Detta specktakel tog ca. 2 timmar innan vi borjade aka igen.
Den forsta bussen tog ca. 16h innan vi stannade i Hue for bussbyte. Efter typ 2-3h vantan dar fick vi hoppa pa den sista bussen som skulle ta oss till Hoi An, den tog 4h.
Bussarna var inredda med sangar overallt sa det var helt okej anda, trots att de bara var ca. 160cm langa (Anton kunde ligga raklang) och valdigt smala.
Vi kom till Hoi An igar vid 6-tiden och tog in pa ett fint, billigt hotell. Har ar det mysigt och inte alls lika stressigt som i de tidigare staderna vi besokt. Igar tog vi det lugnt med nagra ol och lite biljardspelande.
Hoi An ar fullt av skraddare sa vi kanske ska sy upp oss nagot fint.
Vadret har ar inte det basta, det ar regnperiod nu sa det ar molnigt/regnigt, men det ar skont anda.
Vi planerar att stanna har ett tag och bara ta det lugnt med forhoppningar om att det ska bli battre vader sa att vi kan ta oss till stranden och steka.
Lamna garna en kommentar om det ar nagon som laser!
Simma lugnt
Arvid
Vi spenderade den sista dagen i Hanoi med att knalla runt varvat med att sitta i solen och lasa, i vantan pa varan buss. Nar val klockan borjade bli 5 gick vi till stallet vi skulle aka ifran. I vanlig ordning var bussen forsenad och vi lamnade stan forst vid kl 7. Vi hann aka i ungefar en och en halv timme innan vi blev stoppade av militaren/polisen(?), killar med badass uniformer hur som helst. De gick igenom var buss och tog med sig typ 2149872149 sopsackar innehallande paket av okant slag som fanns utspridda pa bussen. Detta specktakel tog ca. 2 timmar innan vi borjade aka igen.
Den forsta bussen tog ca. 16h innan vi stannade i Hue for bussbyte. Efter typ 2-3h vantan dar fick vi hoppa pa den sista bussen som skulle ta oss till Hoi An, den tog 4h.
Bussarna var inredda med sangar overallt sa det var helt okej anda, trots att de bara var ca. 160cm langa (Anton kunde ligga raklang) och valdigt smala.
Vi kom till Hoi An igar vid 6-tiden och tog in pa ett fint, billigt hotell. Har ar det mysigt och inte alls lika stressigt som i de tidigare staderna vi besokt. Igar tog vi det lugnt med nagra ol och lite biljardspelande.
Hoi An ar fullt av skraddare sa vi kanske ska sy upp oss nagot fint.
Vadret har ar inte det basta, det ar regnperiod nu sa det ar molnigt/regnigt, men det ar skont anda.
Vi planerar att stanna har ett tag och bara ta det lugnt med forhoppningar om att det ska bli battre vader sa att vi kan ta oss till stranden och steka.
Lamna garna en kommentar om det ar nagon som laser!
Simma lugnt
Arvid
söndag 31 oktober 2010
Old Quarter, Hanoi. Eller?
Anton sover, jag och Matias sitter och utnyttjar varan giriga hotellagares internet till max. Vi har inte sovit mer an en timme dom senaste 2 dygnen.
Igar var den andra, och sista dagen i Bangkok, detta ar. Vi aker tillbaka dit nagra dagar innan hemresan. Vi valde att spendera den pa MBK, piratkopiornas hogborg, efter att ha sovit pa det Guest House jag valde att kalla "ok" i det forra inlagget. Tyvarr maste jag ta tillbaka det uttalandet och saga att det faktiskt sog. Vi hade att valja pa en ca 40gradig varme pa rummet eller att ha en flakt pa som skulle ge oss ruskiga forkyldningar. Det blev ett mellanting da jag och Matias turades om att sla av och pa flakten. Matias vaknade genomsvettig, jag vaknade forkyld. En sak till som var dalig var att vi inte tankte pa att det fanns en nattklubb just nedanfor varat "fonster". Vi lyckades i alla fall fa nagon timmes somn, vaknade, kakade banana pancakes i solen och tog oss till MBK. Efter att ha kopt det mest livsnodvandiga (las: radiostyrda helikoptrar och kalsonger) sa drog vi ut till flygplatsen. Eftersom planet skulle lyfta tidigt kommande morgon valde vi att tillbringa natten pa flygplatsen. Det resulterade i noll timmar somn.
Nar vi kom till Hanoi vara alla sjukt hungriga och trotta. Vi tog bagaget, gick igenom passkontrollen och letade reda pa en taxi. Efter lite research kom vi fram till att vi skulle passa bast i statsdelen Old Quarter. Vi bad taxichafforen lamna av oss dar. Det gjorde han. Trodde vi. Han lamnade av oss i det han sa var Old Quarter utanfor en hotellobby. Vi gick in, fick ett fladigt rum (toalett, dusch, AC, frukost och gratis internet) for ca. 45 kr/var, men med tanke pa var somn- och matbrist var vi tvungna att punga ut lite over det beraknade.
Vi la oss pa sangen och turades om att domna av innan vi tog beslutet att inte sova. Vi tog oss ut fran hotellet. Det var da vi insag att vi kanske inte alls var dar vi trodde. Det fanns inga andra hostels, vi var dom enda turisterna och vart var alla restauranger? Hm..
Vi promenarade en stund och hittade en ratt underground restaurang. Vi inledde med:
- Can we pay with dollars?
Han sken upp och sade:
- You got dollars? You're welcome!
Efter lite mat lyckades vi ocksa fa fram, trots hans vardelosa engelska, att vi var nagra kilometer utanfor Old Square... Satan. Vi borjade da varan marathon-promenad som kom att sluta vid cirka 4.2 mil.
Det var bilar och folk overallt, men framforallt ca. en triljard mopeder. Nar vi gick dar pa vagen insag vi hur forbannat less vi ar pa storstader och bestamde oss for att dra harifran sa fort som mojligt. Vi gick in pa en resebyra och bokade varsin biljett till den 12h langa sovbussen ner till Hon Ai imorgon.
Vi pratade med ett par svenskar som hade hort att den var regn och tyfoner i dom regionerna. Men inte kan det val bli varre an det har?
Den som lever far se, imorgon ar vi pa vagarna igen.
Nu ska vi sova litegrann.
Laters!
Igar var den andra, och sista dagen i Bangkok, detta ar. Vi aker tillbaka dit nagra dagar innan hemresan. Vi valde att spendera den pa MBK, piratkopiornas hogborg, efter att ha sovit pa det Guest House jag valde att kalla "ok" i det forra inlagget. Tyvarr maste jag ta tillbaka det uttalandet och saga att det faktiskt sog. Vi hade att valja pa en ca 40gradig varme pa rummet eller att ha en flakt pa som skulle ge oss ruskiga forkyldningar. Det blev ett mellanting da jag och Matias turades om att sla av och pa flakten. Matias vaknade genomsvettig, jag vaknade forkyld. En sak till som var dalig var att vi inte tankte pa att det fanns en nattklubb just nedanfor varat "fonster". Vi lyckades i alla fall fa nagon timmes somn, vaknade, kakade banana pancakes i solen och tog oss till MBK. Efter att ha kopt det mest livsnodvandiga (las: radiostyrda helikoptrar och kalsonger) sa drog vi ut till flygplatsen. Eftersom planet skulle lyfta tidigt kommande morgon valde vi att tillbringa natten pa flygplatsen. Det resulterade i noll timmar somn.
Nar vi kom till Hanoi vara alla sjukt hungriga och trotta. Vi tog bagaget, gick igenom passkontrollen och letade reda pa en taxi. Efter lite research kom vi fram till att vi skulle passa bast i statsdelen Old Quarter. Vi bad taxichafforen lamna av oss dar. Det gjorde han. Trodde vi. Han lamnade av oss i det han sa var Old Quarter utanfor en hotellobby. Vi gick in, fick ett fladigt rum (toalett, dusch, AC, frukost och gratis internet) for ca. 45 kr/var, men med tanke pa var somn- och matbrist var vi tvungna att punga ut lite over det beraknade.
Vi la oss pa sangen och turades om att domna av innan vi tog beslutet att inte sova. Vi tog oss ut fran hotellet. Det var da vi insag att vi kanske inte alls var dar vi trodde. Det fanns inga andra hostels, vi var dom enda turisterna och vart var alla restauranger? Hm..
Vi promenarade en stund och hittade en ratt underground restaurang. Vi inledde med:
- Can we pay with dollars?
Han sken upp och sade:
- You got dollars? You're welcome!
Efter lite mat lyckades vi ocksa fa fram, trots hans vardelosa engelska, att vi var nagra kilometer utanfor Old Square... Satan. Vi borjade da varan marathon-promenad som kom att sluta vid cirka 4.2 mil.
Det var bilar och folk overallt, men framforallt ca. en triljard mopeder. Nar vi gick dar pa vagen insag vi hur forbannat less vi ar pa storstader och bestamde oss for att dra harifran sa fort som mojligt. Vi gick in pa en resebyra och bokade varsin biljett till den 12h langa sovbussen ner till Hon Ai imorgon.
Vi pratade med ett par svenskar som hade hort att den var regn och tyfoner i dom regionerna. Men inte kan det val bli varre an det har?
Den som lever far se, imorgon ar vi pa vagarna igen.
Nu ska vi sova litegrann.
Laters!
fredag 29 oktober 2010
Bangkok
Efter ett forsenat tag, ett installt plan och diverse strul med bussen ar vi antligen framme.
Vi spenderade torsdagen med att vara hos Anton i Gavle. Allt var bra, vi kom till tagstationen och insag att varat tag var forsenat. Aja, vi hade ju anda mycket tid pa Arlanda sa det gjorde val inget.
Ungefar en kvart innan vi var framme pa Arlanda landar ett SMS i Antons inkorg: "Your flight has been cancelled." Varat plan hade blivit framflyttat drygt en timme.
Nu var det inte lika mycket tid och vi blev stressade for ett ogonblick, men tillslut loste sig allting och vi kom pa planet.
Vi satt ungefar en timme pa planet till Helsingfors dar det var dags for en mellanlandning och byte av flygplan. Iochmed framflyttningen hade vi nu ungefar fem timmar att sla ihjal i Helsinki.
Matias mos runt pa flygplatsen, ungefar som att han valt att aka med bara for att fa mellanlanda dar, han gick runt med ett stort leende och pratade finska med alla bara for att han kunde. Anton var hungrig, som forvantat, och blev mer och mer grinig da vi inte kunde hitta ett matstalle for vanligt folk som vi. Det hela slutade med att vi fick kopa varsin hamburgetallrik for ca. 130kr/var. Vilket ran. Javla Finland.
Planet gick tillslut... (1h forsent)
Flygtiden var beraknad till ungefar tio timmar och det stamde ratt bra.
Vi landade i Bangkok kring 15tiden Thailandsk tid. Vi gick genom passkontrollen och hamtade varat baggage, allt flot pa bra. Tills vi hoppade pa bussen...
Vi hittade ratt buss smartfritt och allt gick som det skulle. Vi hoppade pa och rullade ivag. Ett par skyskrapor senare var det stopp. Trafiken gick inte langre framat och vi visste inte vart vi var. Efter en dryg halvtimmes vantade pa bussen borjade folk ga av. Vi visste ingenting och satt kvar. Efter ytterligare en kvart gick vi ocksa av. Vi fick hjalp och promenerade med ett par sjysta engelsman till Khaosan Road.
Vi skaffade ett sjyst guest house for ca. 20kr/natt per person.
Nu har vi just kakat och druckit nagra ol, skaffat lite klader och mar som Gudar.
Snart laggdags innan det bar av till Hanoi.
Dagens citat efter att just ha anlant till Bangkok:
"Fan att inte Manchester United var har och spelade. Da hade jag kunnat kasta olflaskor pa dem." - Matias Kullervo Pitkanen
Cheers!
Vi spenderade torsdagen med att vara hos Anton i Gavle. Allt var bra, vi kom till tagstationen och insag att varat tag var forsenat. Aja, vi hade ju anda mycket tid pa Arlanda sa det gjorde val inget.
Ungefar en kvart innan vi var framme pa Arlanda landar ett SMS i Antons inkorg: "Your flight has been cancelled." Varat plan hade blivit framflyttat drygt en timme.
Nu var det inte lika mycket tid och vi blev stressade for ett ogonblick, men tillslut loste sig allting och vi kom pa planet.
Vi satt ungefar en timme pa planet till Helsingfors dar det var dags for en mellanlandning och byte av flygplan. Iochmed framflyttningen hade vi nu ungefar fem timmar att sla ihjal i Helsinki.
Matias mos runt pa flygplatsen, ungefar som att han valt att aka med bara for att fa mellanlanda dar, han gick runt med ett stort leende och pratade finska med alla bara for att han kunde. Anton var hungrig, som forvantat, och blev mer och mer grinig da vi inte kunde hitta ett matstalle for vanligt folk som vi. Det hela slutade med att vi fick kopa varsin hamburgetallrik for ca. 130kr/var. Vilket ran. Javla Finland.
Planet gick tillslut... (1h forsent)
Flygtiden var beraknad till ungefar tio timmar och det stamde ratt bra.
Vi landade i Bangkok kring 15tiden Thailandsk tid. Vi gick genom passkontrollen och hamtade varat baggage, allt flot pa bra. Tills vi hoppade pa bussen...
Vi hittade ratt buss smartfritt och allt gick som det skulle. Vi hoppade pa och rullade ivag. Ett par skyskrapor senare var det stopp. Trafiken gick inte langre framat och vi visste inte vart vi var. Efter en dryg halvtimmes vantade pa bussen borjade folk ga av. Vi visste ingenting och satt kvar. Efter ytterligare en kvart gick vi ocksa av. Vi fick hjalp och promenerade med ett par sjysta engelsman till Khaosan Road.
Vi skaffade ett sjyst guest house for ca. 20kr/natt per person.
Nu har vi just kakat och druckit nagra ol, skaffat lite klader och mar som Gudar.
Snart laggdags innan det bar av till Hanoi.
Dagens citat efter att just ha anlant till Bangkok:
"Fan att inte Manchester United var har och spelade. Da hade jag kunnat kasta olflaskor pa dem." - Matias Kullervo Pitkanen
Cheers!
onsdag 20 oktober 2010
20 oktober - sju dagar kvar
Som rubriken säger så är det bara sju dagar kvar tills vi (jag, Anton och Matias) hoppar på nattåget i Kiruna och startskottet för våran resa ljuder. Iochmed att vi tar tåget ner så är det inte förrän dagen därpå, den 28 oktober, som vi sätter oss på planet mot Bangkok och resan tar fart på allvar.
- En resa till Sydostasien i hopp om att kunna vidga våra, annars så trångsynta och naiva, sinnen.
Efter oändligt och alldeles för många timmar iklädd illaluktande arbetskläder på en illaluktande arbetsplats (läs: värmeverket) och en Kirunasommar som inte varit sämre sen Renässansen, så kommer vår resa alldeles lägligt.
(Men är det inte så att, för den tålmodige kommer allting lägligt?)
Jag ska försöka att hålla den här bloggen så uppdaterad som möjligt under våran resa för er som känner sig nyfikna på hur det går för oss gossar. Nästa uppdatering kommer troligtvis från Bangkok.
Peace, love & Rastafari
Arvid
- En resa till Sydostasien i hopp om att kunna vidga våra, annars så trångsynta och naiva, sinnen.
Efter oändligt och alldeles för många timmar iklädd illaluktande arbetskläder på en illaluktande arbetsplats (läs: värmeverket) och en Kirunasommar som inte varit sämre sen Renässansen, så kommer vår resa alldeles lägligt.
(Men är det inte så att, för den tålmodige kommer allting lägligt?)
Jag ska försöka att hålla den här bloggen så uppdaterad som möjligt under våran resa för er som känner sig nyfikna på hur det går för oss gossar. Nästa uppdatering kommer troligtvis från Bangkok.
Peace, love & Rastafari
Arvid
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)